Arkiv | Urbota dumt RSS feed for this section

Nänä! Den gubben gick inte.

21 Aug

Jag har just nu en passion för passionsfrukt. Helst skulle jag vilja ha det i frukostyoghurten varje morgon men man får faktiskt besinna sig en smula. Det skulle faktiskt bli passionsfrukt för 1456 kronor på ett år i så fall. Det låter dyrt för att vara ett infall. Så jag begränsar mig som sagt. Sen såg jag det här finfina (?) erbjudandet på Ica Hagsätra där jag brukar handla mina passionsfrukter:

Ordinarie pris 3.90 styck och erbjudande 3 för 15. Jag vet inte det jag. Så jag sa till att det där erbjudandet var väl si så där.

Idag när jag var där och handlade så var ordinarieprisskylten borta. Kvar fanns bara det dyrare erbjudandet. Jaha? Är det så man gör.

Tur att jag handlade 2 passionsfrukter när jag var där senast. Inte 3 för då hade man väl varit tvungen att ta det fina dyrare erbjudandet.

Nu väntar jag på att veckan ska ta slut och det där eländiga erbjudandet ska tas bort så att jag kan handla mina 3 passionisar för 12 kronor igen.

Annonser

Frustration

6 Jun

Efter en mycket trevlig klassfest igår kväll åkte jag tunnelbana hem strax efter ett. Det är grundsituationen. Här kommer en utvikning, men jag lovar att jag snart är tillbaka till tunnelbaneresan.

Jag tror nog att de flesta av oss tjejer (och kanske även killar) med svensk kulturell bakgrund (oavsett hudfärg) har fascinerats och kanske även irriterats av killar från andra kulturen som liksom gladraggar på allt som har bröst och rör sig. De kan vara riktigt jobbiga de där killarna samtidigt som de har en förmåga att inte blir sura, utan glatt gå vidare till nästa ragg.

”Svenska” killar däremot har generellt sett (ja, jag generaliserar fruktansvärt i det här inlägget) svårare att ta mod till sig att ta kontakt, och när de väl gör det så har de laddat mentalt och med alkohol i timmar, dagar, veckor ja kanske månader. Efter en sådan uppladdning kan man förstå att även ett vänligt ”tack, men nej tack” är ganska jobbigt att ta. Vi svenskar oavsett kön borde ragga lättvindligare. Jag tror att det skulle vara bra för… eh folkhälsan.

Åter till tunnelbanan i natt. Mycket förfriskad ung man, är uppenbarligen mycket provocerad över fyra söta unga flickor. Min gissning är att han inget hellre vill än att få ha någon av dem till flickvän eller till sängs i alla fall, men att de uppenbarligen hade så trevligt och klarade sig utan honom att han blev tvärarg. Dessutom blev han nog rädd för att de skulle vara smartare än han var.

Han gick alltså ut hårt med den perfekta raggningsrepliken: Jag tjänar jättemycket mer än vad ni gör.

En av tjejerna svarar: Det är jag övertygad om att du gör, men gå och sätt dig med dina polare igen.

Han svarar med den ännu bättre repliken: Och ni är h*ror allihop. Ni ser ut som h*ror och ni är h*ror, era jävla f*ttor. (*= vill inte ha hit såna som googlar)

Tjejen är då fortfarande sansad men svarar av naturliga skäl inte lika trevligt längre, dock långt ifrån lika grovt som han. Inom 30 sekunder från att han har sagt det allra första har han knutit näven och svingar den mot henne. Män om kring honom (kompisar?) tar tag i honom och släpar honom därifrån, men först hinner han få in en örfil på henne som sliter loss hennes örhänge från örat. 

Alltså så patetiskt. Att bli så provocerad av fyra okända söta tjejer som har trevligt tillsammans, att man måste slå dem. Nä jag fattar nada. Sorgligt är det däremot. Kommer han att bli en kille som slår sin tjej? Sina barn? Fler okända unga kvinnor på tunnelbanan?

Svart mjölk

22 Mar

I just loooove it när jag hittar dörren till frysen öppen och anar att den stått öppen alltför länge. Suck. Å andra sidan så behöver man knappt tina brödet innan det är ätbart.

Desto mer gillar jag Arlas svarta mellanmjölkspaket. Paketen är tydligen svarta för att uppmärksamma en kampanj som går ut på att vi ska släcka ner all elektronisk utrustning, lampor, datorer etc på lördag kl. 20.30-21.30 för ja… världens framtid du vet. Men jag undrar bara hur mycket mer resurser det svarta paketet kostar miljön istället för de vanliga vita. Åtminstone om man skriver ut mycket svart på skrivaren så går det ju mer bläck liksom…

Men håll med om att det är snyggt!? Eller nytt i alla fall.

svartpaket1

Konsekvens tack!

8 Mar

Dagens DN:

Vetenskaplig artikel om hur bilder av bikiniklädda kvinnor påverkar (vissa) mäns hjärnaktivitet. Om jag förstått det rätt så drar lättklädda bilder ner aktiviteten i de centra i hjärnan som påverkar empati. De män som hade mest kvinnofientliga åsikter blev alltså än mer empatilösa mot just kvinnor när de fick se bilder av henne lättklädd. Detta i jämförelse med hur empaticentrat jobbade när de fick se bild av lättklädd man, resp påklädd man och kvinna.

Förvisso skulle jag vilja se en motsvarande undersökning med kvinnor som informanter. Kanske går även deras empati ner när de får se en bild på en avklädd man.

Men det var inte där jag tänkte hamna. Sedan är det t ydligen Internationella Kvinnodagen idag. På både a-delens som kulturdelens framsida finns illustrationer till kvinnodagen av Stina Wirsén. Inget klander mot Stina men hur tänkte man när man valde de här illustrationerna? På a-delens framsida är ett kvinnohuvud med en kropp bestående av idel bröst. På kulturdelens framsida är det förvisso ett sammelsurium av olika gestaltningar men det jag ser är återigen blottade bröst och skrev.

Jag blir lite trött. Först påvisar man samband mellan kvinnlig avkläddhet och minskad manlig empati. Sedan på självaste kvinnodagen så illustreras kvinnan av en bröstkropp och blottade genitalier. Ledsen men det känns inte riktigt bra.

Jag vill vara mer än bröst och skrev. För vi ÄR MER än bröst och skrev. Men återigen blev vi objektifierade fast det egentligen säkert var något helt annat som var meningen. Och inte direkt konsekvent.

Den telepatiska kaffeautomaten

20 Feb

Efter lunchen får jag ibland ett obeskrivligt sug efter varm choklad (läs: något sött! Egentligen vad fan som helst bara det är sött.) och beger mig då mot kaffeautomaten som likväl är en choklad- och teautomat.

Idag var sug större än vanligt varför jag tänkte: Undrar om jag inte ska få en dubbel choklad idag. Och undrar om det får plats i en vanlig kopp eller om jag måste dricka upp lite innan jag trycker på en ny.

Sagt och gjort. Detta måste testas. Ställer min kopp på anvisad plats och trycker på choklad. Sedan ägnar jag mig åt att fylla på min vattenflaska och ställa in min burk med flisade morötter i kylskåpet. Det brummar på som det ska på min högra sida.

Men så tycker jag att det låter konstigt. Istället för att skvala ner i koppen och stänka på dess innanväggar så låter det snarare som ett helt vattenfall i en redan full sjö och där det dessutom kan rinna över. Jag tittar dit och jävlar vad det rinner över!!! En alldeles egen chokladfontän skulle man kunna säga att jag hade. Fast i en kopp och ur en maskin.

Men, tänker jag, jag tryckte väl inte på två koppar på en gång? Jag skulle ju vänta och se om jag skulle dricka lite emellan. Tittar på displayen. Där står det 4 koppar. Maskinen tycker alltså att den räknat ner till fyra koppar nu och har alltså minst tre kvar. Jag inser snabbt att min kopp inte rymmer en en halv kopp till, och alltså knappast tre hela. Läget är minst sagt katastrofalt.

Skriker lite på kvinnligt manér (inlärt beteende), viftar lite (dito helt ologiskt) och hittar till slut en nyckel som jag tror är bra att vrida på och som jag också vrider på (det var mitt lilla ingenjörshjärta som reagerade med centralloben, eller not). Inget händer. Eller jo – chokladen fortsätter att forsa ner i min stackars överfulla kopp. Så ser jag den gyllene knappen. STOPP står det. Där trycker jag och äntligen tar chokladflödet slut.

Så jag tar en djup tallrik och flyttar långsamt min överfulla kopp dit. Monterar ner automatens nedre regioner för rengöring, och tänker att den rackaren måste känt på sig att jag var extremt sugen på choklad idag och således gett mig precis vad jag ville ha.

Så tittar jag upp och där går den vanliga textremsan i displayen:

GOTT KAFFE PÅ JOBBET FRÅN KAFFE…. men vad kommer därefter…?
NU FICK DU SÅ DU TEG DIN JÄVEL!

Jag tror minsann att det stod så.

Personer jag inte förstår mig på

18 Feb

1. Kommer ut från Friskis. Tio steg framför mig går en tjej 20+. Så möter vi två tjejer 15-18 typ. Precis när de är vid tjejen framför mig, tar den ena tjejen fart och knuffar sin kompis hårt så att hon flyger in i tjejen de möter.

Hur tänker man då? Vad har man för empati, uppfostran, syn på hur man behandlar sina vänner och människor omkring sig?

2. En man med stark förankring som klottrare går på Konstfack och ställer ut en film där han förstör en tunnelbanevagn, som ett konstnärligt examensarbete. Jag förstår inte hur man ens kan diskutera att detta skulle anses vara konst. Enligt min åsikt är detta inget annat än en ovanligt korkad dokumentation av och redogörelse för egen brottslig verksamhet.

Självklart ska killen betala för skadegörelsen och inte få någon examen från Konstfack. Brottsligt beteende ska inte uppmuntras. Och det spelar egentligen ingen roll om han målat grafitti (vilket han inte gjort) eller taggat (vilket han gjort). Handlingen är brottslig.

3. En kvinna låtsas vara självmordsbenägen och tas om hand av först ambulanspersonal, sedan hela natten på psykakut. Allt visar sig vara ännu ett konstnärligt projekt. För mina skattepengar och på bekostnad av andra som verkligen behövde vård den natten och som kanske blev utan.

(Jag hade en vän som kom till psykakuten med 4 promille och färska skärsår över hela armarna. När han knappt nyktrat till ställde de ut honom i minusgrader på söndagmorgonen för att ta sig hem för egen maskin. Kanske fanns det någon som var som han, men som inte fick vård den natten då psykakuten var ovetande offer för en konstnärlig aktivitet.)

Jag förstår inte hur man överhuvudtaget kan berättiga för sig själv att man upptar dyr och värdefull tid inom sjukvården för något man kallar ett konstnärligt projekt. Hur kan detta dessutom anses vara konst?

Min aktning för konstinstitutioner sjunker drastiskt. Likaså för de kritiker och tyckare som uttalar sig i DN och visst tycker att klottraren ovan gör konst.

SKITSNACK!

Vart fan är vi på väg?

Jagar i flock

4 Feb

De måste ha anfallit i flock, för plötsligt var mina fötter så myggbitna som de aldrig förr varit. Cirka 20 bett på vänster fot och något mer på höger. Resultatet blev inte roligt. Först var det faktiskt ganska roligt. Strandförsäljarna flockades runt mina fötter och glömde helt av att försöka sälja krims och krams. De bara skrattade. Än mer skrattade de när min paps sa ”Thai mosquitos. Very strong!” Jag tyckte som sagt också att det var ganska kul. Just då.

Sen utvecklades det som först var myggbett till allergisk reaktion. Detta passades på att göras precis i anslutning till två flygresor med tillhörande sex timmars väntetid på Bangkok flygplats. Mina fötter ville inte vistas i ett par skor alls. Du kan tänka dig hur roligt det var. På Bangkok flygplats köpte jag dock en liten flaska som sades vara bra mot insektsbett och tamejtusan om det inte lugnade sig i några timmar. Sen när vi äntligen satt på 10-timmarsflighten hem var det full kalabalik nere hos mina fötter.

Det kändes som… tusen nålar fast värre över hela fötterna. Hela tiden. Oavsett om jag kliade eller ej (vilket jag faktiskt inte gjorde). Oavsett om jag rörde mig eller ej. När jag rörde mig kliade det ännu mer, så jag försökte hålla mig så stilla det gick.

Kunde knappt sova dessutom. Det är svårt när någon gör miljoner nålar på dina fötter hela tiden. Tro mig.

Det hela kan rubriceras som HEMSK UPPLEVELSE. Jag tänkte hela tiden, nu kan det inte klia mer, men det kunde det. Det kliade och kliade och var helt enkelt nästan outhärdligt. Ibland stönade jag högt, ofta hoppade jag omkring och vred mig i plågor.

Väl framme vid t-centralen gick jag upp till eminenta Scheele och Birgitta där tittade på mina fötter och plockade fram en allergitablett att ta och en salva att smörja på. Nu bara killar det lite men är faktiskt helt överkomligt. Och svullnaden har lagt sig. Jag tror jag är kär i Birgitta. Det är hon värd.