Arkiv | Hjärnsläpp RSS feed for this section

Nänä! Den gubben gick inte.

21 Aug

Jag har just nu en passion för passionsfrukt. Helst skulle jag vilja ha det i frukostyoghurten varje morgon men man får faktiskt besinna sig en smula. Det skulle faktiskt bli passionsfrukt för 1456 kronor på ett år i så fall. Det låter dyrt för att vara ett infall. Så jag begränsar mig som sagt. Sen såg jag det här finfina (?) erbjudandet på Ica Hagsätra där jag brukar handla mina passionsfrukter:

Ordinarie pris 3.90 styck och erbjudande 3 för 15. Jag vet inte det jag. Så jag sa till att det där erbjudandet var väl si så där.

Idag när jag var där och handlade så var ordinarieprisskylten borta. Kvar fanns bara det dyrare erbjudandet. Jaha? Är det så man gör.

Tur att jag handlade 2 passionsfrukter när jag var där senast. Inte 3 för då hade man väl varit tvungen att ta det fina dyrare erbjudandet.

Nu väntar jag på att veckan ska ta slut och det där eländiga erbjudandet ska tas bort så att jag kan handla mina 3 passionisar för 12 kronor igen.

Annonser

Dagens…

23 Mar

ROLIGASTE LÄKARE
”Nämen”, sa jag, ”ska jag träffa dig!!!?” till den manlige läkaren i 30-årsåldern som ropade upp mitt namn. Jag hade fått veta att jag skulle träffa en kvinnlig läkare och jag såg inga bröst nånstans. ”Visst serru”, sa han, ”jag tjatade och tjatade och till slut sa de ja”.

Det var så roligt att det tog några sekunder innan jag fattade hur roligt det var.

Sen tittade han i ena örat, i andra örat, i halsen, lyssnade på lungorna, klämde på bihålorna, och sa sen att jag är frisk som en nötkärna. Men jag då!!!? Jag har ju ont i öronen och har haft i en och en halv vecka nu. Så kan tydligen vara, någon liten förkylning. Han skrev ut en nässpray med kortison som jag inte hunnit hämta ut. Träna kan jag absolut göra om jag inte känner mig hängig. Jaha. Det var ju till stor hjälp.

TRISS I FRÅGA

På väg till praktikplatsen (känns ovant att inte skriva jobbet eftersom det är samma ställe) när jag ser två synnerligen förvirrade personer med rullväskor. De frågar efter Mälardrottningen och jag har ingen aning. Riddarholmskajen ska den tydligen ligga vid, så jag dirigerar mot Riddarholmen. Efter några meter ser jag en man som tömmer papperskorgarna. Vem, tänkte jag, vet mer och var Mälardrottningen än en man som inte gör något annat än tillbringar sina dagar runt om i Stockholm. Mycket riktigt vet han och pekar och visar. Jag i min tur pekar och visar paret med rullväskorna. Jag tror de var danskar.

Går 50 meter till. Möter förvirrad dam med rullväska. Ursäkta säger hon på så svensk danska som hon bara kan. Jag ska till Mälardrottningen, vet du var den ligger. Mycket nöjd pekar jag och visar.

Sen på nästan samma plats men 6 timmar senare, på väg från jobbet, jag menar praktikplatsen, förvirrad kvinna som på engelska (så hon kan ha varit danska in disguise) efter jo just det – Mälardrottningen. Jag pekar och dirigerar och känner mig inte riktigt lika nöjd längre, utan lite mer konfunderad.

Jag vet inte hur många gånger jag gått där och aldrig fått frågan. Och nu tre på samma dag. Är det ett omen? Ett hot? En påminnelse?

TRÅKIGASTE

Christel får jympa i Farsta, Emma får jympa på Hornstull och jag är lätt febrig och matt och får inte jympa men det får då istället sambon. Jag sitter här med varm choklad och macka och han är just nu inne i sista kondition. Jag undrar vem som har det bäst. Jag tror inte att det är jag. Men på lördag då jävlar ska jag vara frisk. Då ska det jympas så det smälls av på mitten!

BREV
Avsändare Stockholms läns landsting, med handskriven adress. Nu jävlar kommer ännu en förbannad kallelse till cellprovtagning och denna gång bemödar de sig tänkte jag. Öppnar skeptiskt. Papperet är ljusblått. Nya grepp men mig lurar de inte tänker jag. Öppnar och där är en serie med elvis som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka… behöver vi mer magar, eller behöver de mindre eller ska karlar helt enkelt göra baklängesarmhävningar?

Nytt pass vt 2009

15 Feb

Nu har jag testkört vårens pass två gånger och vågar outa min låtlista. Nu har ju dessutom Ika varit på passet så jag har inga hemlighetsrestriktioner längre heller:

Här är det:

Uppvärmning:
Cameron Cartio – Toi Azizam 103 (från 107)
Fronda – En stor stark 117 (från 120)
Hoven Droven – Slentbjern 167 (från 171)
Hot Banditoz – Veo veo 124 (från 126)

Rörlighet
Robbie & Nicole – Somethin’ stupid 53

Styrka 1
Screamin’ Jay Hawkins – Put a spell on you 59
Lillasyster – Umbrella 44 (halvtakt av 88 )

Kondition 1
Kat de Luna – Run the show 102 (från 105)
Kendi – Connected 125 (från 128 )

Övergång
Tore Callmars orkester – Mustaschen 104 (från 109)

Styrka 2
Blind men of Alabama (?) – Amazing graze 50
Avril Lavigne – Forgotten 66

Kondition 2
Viktor Pavlik – Nema z kym 115
Lena Ph – Lena Anthem 135

Nedvarvning etc
Bo Kaspers – Snäll och dum
Imperiet – Märk hur vår skugga
Filmmusik Jerusalem – Avresan

Jag har nu kört två dagar i rad och har sån träningsvärk att jag inte riktigt vet hur det ska gå i morgon när det blir tredje dagen i rad. Men som T brukar säga. När huvudet är dumt får kroppen lida.

Inte bara kroppen får lida om huvudet är dumt. Idag gjorde jag just det som jag och mina stammisar bävat för länge. Jag brukar alltså ta av mig glasögonen i andra styrkeblocket för att torka av ansiktet eftersom jag är så svettig att jag får det i ögonen och det gör ont.

Idag när jag lagt bort glasögonen så skulle vi byta rörelse och jag bankade i golvet och i mina glasögon. Så nu är de lite sneda. Hrmpf. Blir linser i morgon och ett besök hos optikern och så hoppas jag att de kan ordna till det där.

Lite reklam också för kommande jympaaktiviteter:

Torsdag 19 februari kl. 18.30 i Råcksta DISCOPASS  med Tina och mig.

Lördag 21 februari kl. 12. Samma roliga discopass men på Hornstull.

Seså! Bara att komma och jympa!

Besviken

8 Feb

Är på Bloms trevliga inflyttningsfest i Bryssel. Börjar bli rätt trött men tänkte att jag först skulle kolla vad mina schlagertokiga vänner tycker om kvällens begivenhet. Jag litar ju på att de tycker något och att de tycker något relevant.

Det visar sig att varken Labello eller Ika tyckt något alls. Jag är besviken. Och hänvisad till DN. Hrmpf.

Maraton

6 Feb

Hej allihopa.

*suck* Jag är hemma från jobbet igen. Viruset i halsen har tagit stryptag och vägrar ge sig. Det muterar hela tiden, byter sida, byter variant. Allt för att hänga sig kvar så länge som möjligt. Det tycker uppenbarligen löjligt mycket om mig.

Jag gör å min sida allt jag kan för att ignorera det. Idag till exempel tog jag med det på promenad. Jag låtsades att det var för att köpa semlor men lurade in det på vårdcentralen också. Där killade de och stack. Och sa sen att det inte finns någon biljett för avgång idag utan att det är stand-by som gäller. Jag vet alltså inte när det behagar ge sig av. Nu är det de två v:na som gäller: Vänta och vila.

Så jag väntar och vilar.

Väntar och vilar.

Under tiden roar jag mig så smått också. När inte febern blir för påträngande. Jag klipprar lite på datorn till exempel. Chattar med olika trevliga människor på olika trevliga sätt. Äter glass (det blir mycket glass när man har ont i halsen så här länge – jag skyller på det), men idag ska jag få en semla. Jag fick ju ingen igår.

Jag läser också. Just nu Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist, men den är obehaglig och lockar inte riktigt. Jag tror dessutom att mitt virus stimuleras av bokens innehåll. Den tycker att det är riktigt spännande och det är jag inte beredd att ge den. Ska den vara kvar ska den inte ha kul i alla fall!

Så istället för att läsa tittar jag på 24 säsong 2. I går klämde jag 9 (nio!) avsnitt och jag har tolv avsnitt som jag kan roa mig med idag. Så det är bara att sätta igång. 24-maraton. Sämre kan man ha det. Men mycket mycket bättre också.

Nu mot soffan och 24. Ska se om jag inte kan vara lite husmoderlig och dra igång en stickning också. Och så ska jag googla efter biljetter åt mitt virus. Långt bort ska det få åka.

Irritationsmoment

21 Okt

En sak som jag verkligen tycker illa om med att bo i Stockholm är folk som inte fattar att man ska släppa av människor från tunnelbanan innan man börjar tränga sig på. Jag tycker att det är en självklarhet att man kollar in om någon ska av och sedan går man på när kusten är klar. Vad är det värsta som kan hända? Att man inte får den platsen man siktat in sig på? Att man får stå några minuter av sitt liv, när man bespetsat sig på att få sitta?

Igår hände det igen! En jobbig jävla människa bara trängde sig på med ryggsäckar och väskor, fast flera skulle gå av med barnvagnar och allt och den som gick av sa då högt och tydligt att ”jag gillar inte folk som går på innan man gått av” och det tycker jag var utomordentligt bra sagt. Problemet i mitt fall var bara att det var JAG som var den där jobbiga jäveln som trängde sig på innan de gått av.

Och jag kan ha hur många ursäkter som helst. Att jag inte är van att åka från Högdalen utan från Rågsved och i Rågsved går nästan aldrig någon av, utan det är bara att gå på. Att jag var stressad för jag var redan sen till passet jag skulle på och tunnelbanan innan togs ur trafik i Högdalen. Att det inte syntes att de skulle gå av, eftersom de dök upp från sina sittplatser när dörrarna redan hade öppnats. Att jag var fokuserad på barnvagnen som stod där och att jag skulle runt den. Att jag väldigt gärna ville få sitta och hade spanat in ett perfekt ledigt säte…

Jag kan ha precis hur många dåliga ursäkter som helst. Jag borde ha stannat och kollat innan jag stormade på. Och vad jag skämdes! Hela resan in till stan. Tänkte om många andra hört vad de som klev av sa, om de tittade på mig och tänkte att där är den där jäveln som trängde sig på. Jag skäms nu med.

Gissa om jag tänker gå på sist nästa gång jag åker tub. Eller åtminstone kolla SUPERNOGA innan jag kliver på. Man vill ju inte ha någon sur kommentar… Man vill ju inte vara en jobbig jävel som inte vet hur man beter sig.

Synvilla?

11 Sep

Jag brukar med jämna mellanrum spendera några sekunder på dn.se. Min dator tänker så länge ibland och då är nyhetstittande en lämplig aktivitet. På just densamma sida finns om man rullar en bit ner, två bilder som jag har tittat på ett flertal gånger, nämligen dessa:

Han och… Linda?Och jag har tittat och tänkt: ”jaha ny pjäs på gång minsann, och där är han och där är Linda S….” (känd kolumnist, författare, ilsken bigga och tvåbarnsmor. Du vet vem jag menar men jag vågar inte skriva ut hela hennes namn och därmed riskera att hittas av någon google-sökning på hela hennes namn och sedan kommer det elaka, spydiga och ytterst utlämnande påhopp i hennes kolumn var den nu är.)

Andra gången jag tittade på bilderna tänkte jag ungefär samma sak med tillägget ”hon är lite olik sig, men vad 17.”

Tredje gången jag tittade på bilderna tänkte jag samma sak med tillägg ”vad lustigt lika bilderna är på något vis. Och att de har lyckats ta bilder med samma komposition. Mycket genomtänkt!”

Kanske gång åtta jag tittar på bilderna inser jag att det inte alls är Linda S utan att det är mannen iförd peruk och smink! Som ser ut som Linda S! Nu vill jag inte gå in på vad det säger om mig och min syn. Inte heller vad det säger om killens utseende i smink och peruk, utan snarare vad det säger om Linda S och hennes utseende. Att en kille i smink och peruk med lätthet kan misstas för henne.

Lite läskigt tycker jag. Läskigt är också att jag nu väntar på repressalierna… Man vet aldrig vad som kan hända när man stöter sig med Linda S. En mäktig kulturpersonlighet med möjlighet att rasera de mest och bäst underbyggda karriärer. Hu!