Arkiv | oktober, 2009

Ett undantag

18 Okt

Är näst intill allergisk mot litterära enkäter av olika slag och har bojkottat dem nästan totalt på boktoka. Men nu fick jag se en som faktiskt var lite rolig. Jag vägrar på boktoka men hey! jag har ju en blogg till.

Låt bli att läs om du blir irro, men jag fick bara sån lust att göra den. Och om du tycker det var kul – gört själv!

Besvara frågorna genom att använda titlar från böckerna i din bokhylla.

Är du man eller kvinna?
Kalla mig prinsessa
 
Beskriv dig själv
Rövarbruden
 
Hur mår du?
Allt är bara bra, tack
 
Beskriv stället du bor på
Mina drömmars stad
 
Vart skulle du vilja resa?
En plats i solen
 
Beskriv din bästa vän
Kvinna i grönt
 
Vilken är din favoritfärg?
Svart som natten
 
Hurdant väder är det just nu?
En vacker dag…
 
Vilken är din favoritårstid?
Nattens årstid
 
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta?
Människor det varit synd om
 
Vad betyder livet för dig?
En smula dröm, en smula kärlek
 
Hurdant är ditt parförhållande?
En långvarig förlovning
 
Vad är du rädd för?
Vålnader
 
Dagens aforism
Himlen är en plats på jorden
 
Vilket råd skulle du vilja ge?
Tillsammans är man mindre ensam
 
Hur skulle du vilja dö?
När ingen ser
 
Ditt motto
Vendetta
Annonser

Dagens…

2 Okt

livstecken: Jag. Hej! Här är jag. Jag lever….

middag: rotsakssoppa med thaitouch, efterföljt av pannkakor med hemmakokad svartvinbärssylt.

känsla: glädje, nästan ren glädje. Jag har sjungit spontant och utan att tänka mig för. Det gör jag bara när jag är riktigt glad.

tråkigaste: min kiropraktor Lars humor. Den är nästan lika tråkig som min och sambons.

alkoholintag: två glas halvtorrt vitt. 90-talsdricka må jag säga.

alkoholplanering: beställde tre flaskor av Blossas glögg 09. Det var innan jag fick veta av sambon att Systembolagets personal tyckt den vara så ogod att de inte tog in den i sortimentet. Okej… Återstår att se.

ryggstatus: bättre än någon av de föregående trettio dagarna. Nästan rak, nästan smärtfri. I morgon blir det jympa av.

kafkaliknande…: skulle hämta mitt DHL-paket från bokmässan vilket ska ske på Hagis spel och leksaker (jaja på ett ungefär). Där finns en lång disk och jag ser en kille, före mig i kö står en person så jag väntar snällt på min tur. När det är min tur sträcker jag fram min mobil för att visa DHL-numret.

 – Vad är det där? säger han. Är det ett posten?

 – Ja, säger jag.

 – Då ska du gå dit bort, säger han och pekar mot andra änden av den sju meter långa disken. Där är posten.

Jaha, tänker jag och får tillbaka min mobil och knatar över till andra änden av disken. Och han knatar över. När vi kommit till postdelen sträcker han fram handen efter mobilen igen och säger

 – Jag behöver din mobil och id-kort.

Sen försvinner han i typ en timme (ja, jag överdriver) med mobil och id och kommer sen tillbaka med mitt paket.

Men så lustigt bara. Kunde han inte behållt min mobil från början och sagt att följ med över hit bort så ska jag kolla efter ditt paket. Nej istället hänvisar han till en annan plats och liksom till en annan person som visar sig vara han själv.

Det får mig oundvikligen att tänka på kafkaliknande (monthy python säger sambon) situationer där man bli hänvisad runt till olika kassor och det är samma otjänstvilliga person överallt.

Tillbaka till Hagis. Han räcker fram mitt paket och säger:

– Det är tungt.

Då kan jag inte låta bli. Utan måste bara få ge lite förvirring tillbaka och säger helt sanningsenligt:

– Jag vet. Jag packade det själv.

Så det så. Där fick han så han teg.