Den telepatiska kaffeautomaten

20 Feb

Efter lunchen får jag ibland ett obeskrivligt sug efter varm choklad (läs: något sött! Egentligen vad fan som helst bara det är sött.) och beger mig då mot kaffeautomaten som likväl är en choklad- och teautomat.

Idag var sug större än vanligt varför jag tänkte: Undrar om jag inte ska få en dubbel choklad idag. Och undrar om det får plats i en vanlig kopp eller om jag måste dricka upp lite innan jag trycker på en ny.

Sagt och gjort. Detta måste testas. Ställer min kopp på anvisad plats och trycker på choklad. Sedan ägnar jag mig åt att fylla på min vattenflaska och ställa in min burk med flisade morötter i kylskåpet. Det brummar på som det ska på min högra sida.

Men så tycker jag att det låter konstigt. Istället för att skvala ner i koppen och stänka på dess innanväggar så låter det snarare som ett helt vattenfall i en redan full sjö och där det dessutom kan rinna över. Jag tittar dit och jävlar vad det rinner över!!! En alldeles egen chokladfontän skulle man kunna säga att jag hade. Fast i en kopp och ur en maskin.

Men, tänker jag, jag tryckte väl inte på två koppar på en gång? Jag skulle ju vänta och se om jag skulle dricka lite emellan. Tittar på displayen. Där står det 4 koppar. Maskinen tycker alltså att den räknat ner till fyra koppar nu och har alltså minst tre kvar. Jag inser snabbt att min kopp inte rymmer en en halv kopp till, och alltså knappast tre hela. Läget är minst sagt katastrofalt.

Skriker lite på kvinnligt manér (inlärt beteende), viftar lite (dito helt ologiskt) och hittar till slut en nyckel som jag tror är bra att vrida på och som jag också vrider på (det var mitt lilla ingenjörshjärta som reagerade med centralloben, eller not). Inget händer. Eller jo – chokladen fortsätter att forsa ner i min stackars överfulla kopp. Så ser jag den gyllene knappen. STOPP står det. Där trycker jag och äntligen tar chokladflödet slut.

Så jag tar en djup tallrik och flyttar långsamt min överfulla kopp dit. Monterar ner automatens nedre regioner för rengöring, och tänker att den rackaren måste känt på sig att jag var extremt sugen på choklad idag och således gett mig precis vad jag ville ha.

Så tittar jag upp och där går den vanliga textremsan i displayen:

GOTT KAFFE PÅ JOBBET FRÅN KAFFE…. men vad kommer därefter…?
NU FICK DU SÅ DU TEG DIN JÄVEL!

Jag tror minsann att det stod så.

Annonser

4 svar to “Den telepatiska kaffeautomaten”

  1. catmamman februari 20, 2009 den 10:10 e m #

    Fniss

  2. therese februari 21, 2009 den 10:27 f m #

    Moooaaaaaahhhhaaa!!!!!!!!

  3. karin februari 21, 2009 den 2:11 e m #

    Ibland får man vad man ber om 😉

  4. Kristin februari 23, 2009 den 10:56 f m #

    Häromdagen så bara stod jag och tittade på den oskyldiga uppsynen hos vår kaffeapparat. Hade inte ens tryckt på vatten-knappen än. SÅ bara forsade kaffet ur apparaten. Den hade också fått tuppjuck. När en kopp var klar så bara förberedde den nästa osv. Jag rusade in till kollegorna och skrek: la machine du café est folle! Och så kom mina kollegor och hittade stickkontakten som var gömd bakom en dörr (det fixade jag tydligen inte själv just då). Så till dig handlingskraftiga kvinna, jag stod också och viftade med händerna, men gjorde inte ens nåt åt det, du gjorde i alla fall nåt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: