Arkiv | november, 2008

Roligaste arga farbrorn

30 Nov

Får du också reklamtidning från Red Pages? Jag blir lika irriterad varje gång och tänker att hur tusan ska jag få dem att sluta skicka skiten som jag slänger ouppackad. Idag vet jag inte vad som tog åt mig. Plötsligt hade jag öppnat kuvertet och bläddrade i tidningen. Tänkte väl att det kunde vara lagom aktivitet när sambon övade tvärflöjt till förinspelad symfoniorkester.

Så hittar jag plötsligt den roligaste krönikan jag läst på mycket länge. Den är skriven av Håkan Olofsson eller Arga Farbrorn och har titeln Varför män är dummare än kvinnor. Tack och lov att den var skriven av en man för jämlikhetsaspekten och ja, jag vet att det inte hade funkat lika bra med en motsvarande krönika skriven av en kvinna. Men man kan väl få släppa sånt där tänk någon gång ibland och bara få ha lite roligt?

För fy 17 vad kul det var. Jag skrattade så högt och länge att sambon förorättad kom ut från vardagsrummet och menade att det faktiskt var svårt att spela tvärflöjt när jag skrattade så åt honom hela tiden. Vilket jag ju inte alls gjorde. Men så roligt hade jag alltså.

Men nej, tänker inte återge krönikans innehåll här. Sånt blir aldrig lika roligt. Leta istället reda på ditt säkerligen ouppackade exemplar av Red Pages, bläddra fram till sidan 6 och ha lite kul du med.

Annonser

Blåst

24 Nov

Låg vaken länge igår kväll och kände mig som mamma. Hon brukar ligga vaken och oroa sig när det blåser. Det gjorde jag också igår. Förvisso var nog min oförmåga att somna kopplad till den där koppen te som dracks till poirot, tillsammans med en oräknelig mängd peppisar. Sen låg jag alltså och lyssnade på sambons rofyllda andning och blåstens tryck utanför fönstret.

Jag brukar tycka att det är mysigt med lite oväder, men i natt var jag nästan rädd. Väntade på att rutorna skulle tryckas in och att något skulle gå sönder vilken sekund som helst. Något lät inne i rummet också, antagligen var det lite luft som kom in i fönsterspringan som gjorde att rullgardinen rörde sig, men det är otäckt ändå. Till slut somnade jag. Men det var långt långt efter att sambon ramlat i sömn.

Sen lät jag mig sova länge i morse. Nu är det snöstorm utanför och jag är glad att jag inte behöver lämna lägenheten förrän om många timmar.

Utmaningen antagen

18 Nov

Okej okej okej! Här kommer sju saker om mig. (jag har blivit utmanad av Ika, Sandra och indirekt av Blom så jag kan inte smita längre)

1. Apropå den obefintliga slalomerfarenheten hos Ika, så kan jag stolt berätta att jag knappt heller åkt slalom. Jag struntade nämligen i svängarna och så körde min dåvarande bästis A och jag störtlopp istället. Fort fort ner, tvärnit och så upp med liften igen. Det ni trodde ni inte. Jag var helt livsfarlig.

2. Jag var kär i bröderna Herreys när jag var liten. Först Per för att ingen annan var kär i honom, alla var ju kära i Richard. Sen Louis för att han var ung och söt, och sist Richard snyggingen. Sen blev jag kär i E-type men det är en annan historia.

3. Jag kommer att slå rekord i lästa böcker i år. Kanske läste jag mer något år innan jag började föra bok, men det räknas i så fall inte. Visserligen har jag läst fler korta böcker och ungdomsböcker i år än tidigare men det ska bli intressant att se resultatet när året tar slut. Hittills i år har jag läst… 75 böcker. Vilket redan det är mer än 10 mer än mitt årsbästa sedan tidigare.

4. Det är jag som är Rebeccah i Ivanhoe. Ivanhoe älskar mig och jag brinner på bål för min envishets skull. Så det så.

5. Det värsta jag vet är att känna mig dum. Spånig alltså. Hatar att förlora i kunskapsspel som TP och NE utan kräver att få spela i par så att min dumhet inte blir så uppenbar. Jag är inte så bra på att minnas enstaka konstiga uppgifter, utan lite bättre på logiska resonemang. Nu kommer sambon att skratta högt när han läser det här. Då ska han få stryk.

6. Mina läckraste skor handlade jag på en lack och läderbutik för transor. Så går det om man har 42.5 i skor och vill ha ett par sandaletter med 10 cm stilettklack.

7. Jag känner mig duktig när jag tar ett glas vin i ensamhet, eller lite baileys. Kanske just för att det händer så otroligt sällan. Max en gång om året. Jag känner mig också väldigt duktig när jag kommer ihåg att ta på parfym, ringar och nagellack när jag ska på galej. (också typ max en gång om året) Jag anar att allt detta är saker som andra tar för givet och inte känner sig direkt duktiga för.

”Nämen…

18 Nov

väntar du en liten!?”

Jag måste uppenbarligen två saker:
1. banta
2. öva på svar på den här typen av frågor

Möjliga svar:
1. Nej gör du? (Kasta tillbaka-varianten, förhoppningsvis blir det tyst då)
2. Varför undrar du det? (Ribbingvarianten, antagligen med en pinsam tystnad som följd)
3. ?

Det sämsta svaret är det som jag tar till nu, utan att tänka efter, nämligen det ursäktande ”nej jag är bara lite tjock” som att det var MITT fel att denna pinsamma situation uppstod. Eller ska jag glatt börja säga JA fast det inte är sant?

Och vad har ytligt bekanta med min mage att göra?

Hjälp mig med bra svar. Här måste övas. Och sen får vi öva live också, men säg till innan så att jag inte ger dig en rak höger.

Å förlåt…

11 Nov

Läser i på insändarsidan i dagens DN att jag borde lägga ner den här bloggen – för min egen skull. Jag har mindre än 100 besökare om dagen och borde inse att den enkla anledningen till det är att ingen bryr sig om vad jag skriver. Jag ska också inse att jag är egocentrisk, självupptagen och oattraktiv som vågar ha en personlig blogg som har mindre än 100 besökare om dagen. Jag är helt enkelt inte helt sund.

Jaha. Vad ska jag göra nu då? Med den här informationen? Kanske sätta en liten flyer högst upp på bloggen som tydligt deklarerar att det här är en blogg med mindre än 100 besökare om dagen så att läsare som Eva Andersson i Bromma kan undvika att fortsätta läsa. För det vore ju för hemskt. Att Eva själv kan välja vilka bloggar hon vill läsa, eller om hon överhuvudtaget vill läsa bloggar, verkar inte vara fallet.

Jag undrar om Eva Andersson har någon blogg själv. Hon kanske håller sig precis över 100-linjen och vill begränsa konkurrensen. Eller så har Eva själv precis lagt ner sin blogg och numera hittat något annat sätt att hävda sig på (som hon ber oss bloggare med mindre än… ja ni förstår) och detta sätt är att skriva insändare till DN om att folk bör sluta blogga.

Hm jag kanske ska sätta mig och plita på en insändare till DN… Paus på bloggen tills nästa inlägg.

Minimal statusrapport

9 Nov

1. Tentan tillbaka. Betyg B.

Nya betygssystemet funkar så här:
A = mycket väl godkänt
B = väl godkänt
C = godkänt
D = också godkänt men inte lika bra
E = nu klarade du dig tamefan på näppen!
F = gör om gör rätt!

Det var fyra essäfrågor och jag skrev betyg E B B och A- på dem. Jag visste direkt att den frågan jag fick betyg E på inte var någon höjdare, och jag låg och grämde mig för att jag inte gjort den korrekt. Jag hade ju läst litteraturen och visste – men jag visade det inte. Så kan det gå.

Men jag fick ett bra betyg på helheten och jag är nöjd. Mycket nöjd.

2. Träffar biblioteksdamen i morgon bitti. Det var hon som skulle ringa när jag väntade på samtal härom kvällen. I morgon ska hon visa lite exklusivt material hon har och ge mig en uppsats jag behöver för min uppsats. Jag ser verkligen fram emot det!

3. Förkylningen är borta! Trots att jag testtränade igår och kände mig kallsvettig under uppvärmningen och hela passet var en pärs. Nu blir jag fetsjuk igen tänkte jag men hittills icke sa nicke. Kör i morgon igen och det ska bli fett kul!

4. Kanske ska jag gå en sväng förbi GT och kolla på rean också… Rapport följer.

5. Tågbiljett hem från J köpt till mig och sambon. Nu ska vi bara komma dit också. Men inte en julklapp har jag köpt eller planerat. Dags att sätta fart!

Två funderingar

5 Nov

Fundering 1

Väntar på ett viktigt samtal som jag nu hunnit bli nervös inför. Samtalet rör min magisteruppsats och är egentligen enbart positivt, men jag har blivit nervös. Hon skulle ringa efter kl. 19 och nu är klockan fem över åtta. Och den här telefonen som brukar vara tyst har hittills genererat tre samtal som jag bryskt har avbrutit med ”förlåt mig men jag väntar på ett viktigt samtal”.

Och jag har försökt med allt för att locka fram detta telefonsamtal. Först tänkte jag att jag värmer inte min middag förrän efter hon har ringt. Sen tänkte jag att jag värmer min middag nu, så ringer hon säkert precis när den är klar. Sist tänkte jag att om jag proppar in jättemycket mat i munnen samtidigt så ringer hon säkert precis då när jag inte kan svara. Men icke. Och det roliga är att jag är ärligt förvånad. Sånt där brukar ju funka! Det är ju nästan en lag på att folk ska ringa precis när det är olämpligt. Och så händer det inte!

Om jag rökte skulle jag tända en cigg. Kanske ska jag istället hoppa in i duschen eller koka knäck. Vilket tror du är mest olämpligt så att hon ringer?

Fundering 2

Blom brukar bråka på mig att jag är dålig på att köpa flera av favoritsaker. Trixet är ju att oftast så går inte grejorna att få tag i när man väl insett att de är favoritsaker och sen bestämt sig för att köpa fler likadana. Det här är något jag försöker att bli bättre på, dvs att köpa två redan från början. Eller åtminstone rätt direkt efteråt. Vilket för övrigt påminner mig om att jag borde köpa ett par byxor till på hm.

Till saken. Förra veckan var jag jätteduktig på det här. Var på gina tricot och de hade rea. Mest strl s och xs men sen hade de ett bord med omlott-t-shirtar i olika färger för 49 kronor stycket. Jag provade en och köpte två identiska svarta. Har en av dem på mig dagen efter och bestämmer mig för att köpa två till. Det är ju ändå bara en hundring tänkte jag. Så jag går faktiskt dit och köper en röd och en lila också. De andra färgerna känns så där. Vit, beige, grå, grön etc. Jag hade gärna haft lite knalligare och vitt är nog inte så bra.

Frågan är nu – har jag köpt tillräckligt många? Eller borde jag köpa fler? Alltså fyra i min ägo: två svarta, en röd och en lila. 49 kronor styck. Jag har fått komplimanger för dem men sambon tycker att de ser konstiga ut. Det tycker inte jag. Så hjälp!