En bra helg – men förkyld

Jojomen. Förkylningen kom tillbaka med kraft som sambon skulle ha sagt. Jag snörvlar hur som helst och är återigen inne i ett nässprejsberoende. Bara en gång till, tänker jag var 7e timme. Och en gång till.

Helgen har således ägnats åt förkylning och hem. Lördagen åt förkylning och söndagen åt hemmet. Men jag var på utflykt igår. Snajdade till mig (nylonstrumpbyxor och högklackat – jisses DET var länge sedan!) och åkte på vännen As disputationsfest. Trevligt mycket trevligt. God veggo-mat och bra bordsplacering. Kom hem sent för att vara tant Homie, men vad trevligt jag hade det. Särskilt som jag sprang på folk som jag inte trodde att jag skulle träffa på just där! Sammanträffanden är alltid kul. Särskilt när det kanske kommer något gott ur det i längden…

Söndagen, alltså idag, blev helt impulsivt väldigt trevlig även den. Sambon ville kolla saker han inte bör köpa den här månaden, på Blocket, så jag ledde in honom på det vi bör köpa istället och hepp! hittade vi precis såna hyllor vi ville ha till matrummet för en femhundring alldeles i närheten. Som hittat! Kontaktar bonusfar Å och i en nafs arrangeras fika med mams, herr Å, samt syster Flippers med skrutt. Då inser jag att vi kanske behöver städa lite efter förra helgens fest också.

Sagt och gjort. Kallsvettig och dan dammsög jag, vi gick till grovsopen, och sen pantade jag burkar och handlade medan sambon inhandlade hyllorna. Sen kom hyllorna och ställdes på plats och det blir kanoners! Och fikat var supertrevligt. Lilla skrutt börjar dessutom bli social. Flörtar och håller på. Får ett kargt mostershjärta att smälta.

Sen har nojar jag lite över att huset jag tycker så mycket om faktiskt är till salu. Men jag kan inte köpa ett hus. Absolut inte nu. Men jag nojar lite.

Ingenting

Jag gör absolut ingenting av mina semesterdagar just nu. Det är nästan skönt att det regnar för då slipper jag åtminstone ha dåligt samvete för att jag inte gör något ute. Nu har jag bara dåligt samvete för att jag inte gör något inomhus. Jag ser kartongvägg, jag ser dammråttor stora som kaniner, jag ser… böcker jag borde recenserat 2006 och som jag inte längre kommer ihåg.

Men vad gör jag då? Sitter vid den här lilla raringen och surfar, tittar på utkastet till min nya boktoka.se och längtar. Tänker på vad jag ska ta med för läsning till Grekland. Fixar lite lite med mitt höstjympapass.

Idag ska vi åka och titta på skrutt. Har nämligen blivit stolt moster och har sytt till den nya lilla krabaten. Idag ska det överlämnas. Sen ska jag och sambon förhoppningsvis åka till Stalands och beställa en låg vitrin till matrummet (jisses vad det låter medelklassvilla men ni som varit hem till oss vet ju att det faktiskt finns just ett matrum i vår lägenhet) och med en beställd vitrin kanske kartongväggen inser allvaret och bestämmer sig för att flytta på sig. Hoppas kan man ju alltid.

Sen ska sambon banka trumma några timmar och då tänkte jag umgås med lite friskisar en stund. De ska köra utejympa i Tanto och sen gå och äta. Men det regnar ju ute så risken är att det bara blir gå och äta. Trevligt det också.

Så kanske blir det något gjort idag. Beställa en vitrin till exempel gör man ju inte varje dag…

Ikea-fredag

Den ultimata dagen att gå på Ikea är fredagar. Allra bäst är fredag vid sextiden, för då sitter alla barnfamiljer hemma och äter mysmiddag framför Bollibompa. Näst bäst är att vara ledig en fredag och ha hur mycket tid man vill till att kryssa mellan höggravida kvinns och fyraåriga pojkar som inte kan sluta sträva efter nya bulor i sina små pannor. Både smällpåtjockingar och bulungar finns det gott om av på Ikea. Det är väl boandehormonerna som slår till, och då måste fyraåringarna med.

I alla fall. Sambon och jag har ju som ni vet flyttat till ny lya för några månader sedan. Det är tur säger jag att vi har tre rum och kök, för då kan vi äta i matsalen, sova i sovrummet och umgås i vardagsrummet. I serverrummet kan man i dagsläget inte göra något alls. Ibland gör sambon ett försök att klämma sig in i rummet, mycket på grund av att hans dator är gömd där inne. För annars är det ett självmordsuppdrag. Kartonger från golv till tak, en isländsk sadel och diverse påsar med okänt innehåll. Mina tofflor har till exempel passat på att gömma sig därinne i flera månader.

Så fick vi av den kära modern med sambo ett presentkort på Ikea och här skulle handlas. Och jäklar vad vi handlade. Först ingenting i flera timmar. Så mycket ingenting att vi funderade på hur många paket servetter vi skulle behöva köpa för att bränna presentkortet. 50 paket kom vi fram till att det blev. 50 x 100 servetter = 5000 servetter = väldigt många middagar. Vi kom fram till att det både var oekonomiskt med tanke på vad alla middagarna skulle kosta och opraktiskt med tanke på det redan överfulla serverrummet. Plats för servetterna skulle vi ju inte direkt ha.

Men sen när vi närmade oss rean på julstrul och självplocket så fylldes vagnen oroväckande fort och slutresultatet hamnade på långt över presentkortets värde. Bara att langa fram kortet.

Men då när vi stod där i kön för att betala och inte hade den minsta brådska i världen hittade vi beviset för att … äh nu måste jag börja i en annan ända.

Det finns mycket fördomar i världen. Det finns mycket fördomar om Friskis. Det finns mycket fördomar om basjympan. Den största fördomen är att basjympan leds av tanter för tanter, till tantmusik och dessutom är tantjympa. Denna fördom är inte så rolig när man leder basjympa och är rädd att man börjar bli tant. Få tanter på passen dock med det är en annan historia. Jo så där i kön såg jag beviset för att fördomarna om basjympan spridit sig långt, ja ända till Ikea. De har till och med döpt en vara efter det!

Snabbt vände jag mig om för att se var medelbrudarna och intensivchicksen fanns men såg inga. Lite nöjd ändå – det måste ju innebära att bastanterna är liksom mer etablerade än de andra intensitetsgaljonsfigurerna… Jo nöjd! Sen att bastanterna fått namnge just en korg är inget jag ids värdera.

Och vi fick skjuts hem. Tack och lov för det. Nu monteras det och borras för fulla muggar. Ni som kommer hit får se resultatet. Häpnadsväckande, jag lovar!

Två veckor i ny lägenhet

Först vill jag börja med att återigen tacka alla er som var här och bar över mina böcker, för det var ju i princip det som det handlade om.

 Sen tänkte jag ge en kort sammanfattning av läget i lägenhet 267 i Hagsätra.

 Fördelar med ny lägenhet:

• ett rum till! Var skulle annars alla ouppackade kartonger stå? Nu kan åtminstone sovrum och matrum vara hyfsade ställen att befinna sig på.
• ett något större sovrum. Trodde att det kanske var dörren som satt lite annorlunda och lite dumt till. Sen när vi satte upp sängen visade det sig att det fanns kanske 30 cm rum till! Underbart! Detta innebar att vi med lätthet kunde placera tre sektioner bokhylla längs med den väggen utan att rummet känns mindre eller trångt för det. Och ni som känner mig vet att jag utan tvivel var i behov av tre sektioner bokhylla till. Nu har jag till och med lite plats över till min stora glädje. Undrar vilka böcker jag ska skaffa då…
• diskmaskin. Ljuvliga tingest och fascinerande lilla mekanism. Den äter smutsdisk och är dessutom nöjd därmed. Sambons illa åtgångna händer och mitt disktålamod strålar och går mot ljusare tider.
• ett fönster vid matplatsen. Jag kan lyfta blicken bara lite grann och se ut över en gräsplan där huttrande mattar och hussar går med sina odjur, barnvagnsförande vuxna med illbattingar och små fåglar som äter av våra skrumpnade smultron på balkongen och därefter glatt flyger förbi vårt matrumsfönster. Och en finfin lönn alldeles utanför vars topp börjar bli vackert höströd. Jag älskar lönnar på hösten och jag älskar vårt nya fönster.

Nackdel med ny lägenhet:

• Lådor och påsar som är kvar att packa upp. Förstår inte att ingen uppfunnit en automatisk låduppackare. Än så länge hittar jag inte mina tofflor och en mängd andra saker som jag ännu inte upptäckt att jag saknar. Eh… eller så saknar jag dem inte.

Några saker ska väl kunna komma på plats idag och snart, snart, kanske faktiskt när som helst kan du komma och hälsa på och kolla in läget. Kanske har jag bakat bullar då.

Dag 4

Timmen är sen och fredagskvällen som annars brukar vara en mycket trött tillställning har tillbringats med pensel och roller i handen. Arbetsrummet, eller serverrummet som jag snart kommer att börja kalla det med tanke på den gemensamma arsenalen datorer, har fått sig en andra slutgiltlig strykning, och vardagsrummet har både tejpats, kantmålats och rollats en gång. Fantastiskt! Dessutom tvingade sambon mig till att packa ner större delen av de resterande böckerna i banankartonger. Det blev nio nya banankartonger. Tur att vi är några stycken på söndag säger jag bara.

Nu är planen att vi i morgon bitti målar vardagsrummet en andra och sista gång och sen ska målningen inför flytt vara klar. Förvisso har vi en plan att måla den fula fula korkmattan i serverrummet svart, men det får komma i ett något senare skede. Kanske nästa vecka, eller kanske nästa månad.

Sen är det klart för stora drabbningen på söndag. Tappra och ärofyllda äro ni som kommer. Tack på förhand! Vi ska bunkra med dricka och avsluta med pizzabuffé.

Nu sängen för att snart kliva upp igen och greppa rollern.

Dag 3

Tredje kvällen med nycklar i handen och vi har spacklat, murbrukat, slipat lite, målat tak och nu ikväll målat arbetsrummets väggar. Gräddvita ska väggarna bli även om den rosa-gråspräckliga tapeten fortfarande gör sig lite påmind. I morgon ska lager två på och sen är det vardagsrummets tur att gå från rosagrått till gräddvitt. Det ska bli trevligt.

Här är arbetsrummet under bearbetning och om man kikar noga ser man mig i full action lätt speglad i fönstret.

 

Matrummet. Några blommor har fått flytta med upp och plasten ska skydda golvet från målområde till vask.

På söndag flyttar vi som sagt. Välkomna kl. 15!

Nu är det på gång!

Nycklarna i handen, ner i väskan och där har de praktiskt taget legat och skrikit på uppmärksamhet hela dagen. De vill, vill, vill att jag ska använda dem och öppna dörren till vår nya lägenhet. Och ja, även jag är lite sugen.

Nu är alltså planen som följer: ikväll förhoppningsvis tejpa lite, kolla om något behöver spacklas och i så fall spackla detta. Resten av kvällarna ägnas åt målning. Nu är förvisso sambon borta tisdag till onsdag och jag är och övar Friskis-showen på onsdag kväll, men i övrigt ska det målas. Sedan bröllop på lördag och så flytt på söndag. Kan du komma och hjälpa till? Varmt välkommen! Kl. 15 kör vi igång.

Och så boken. Förlaget gjorde ett utskick till en massa tidningar och första nappet kom idag. En landsortstidning i mellansverige vill skriva om ”singelboken”. Det låter lovande tycker jag. Få se vad som händer. Om de skriver om den lovar jag att länka dit.

Nu ska vi göra te i termos och gå upp till nya lägenheten. Mamsen ska bara äta upp sin burgare först så bär det av sedan.

Jätteklart!

Och nu, nu är det jätteklart. Papperna är påskrivna och de har fått titta på lägenheten en gång till, mätt och pratat. Ska vi ha duschkabin, ska vi ha garderober här, ska vi… Och det kändes JÄTTEKONSTIGT. Min lägenhet har ju inte duschkabin! Eller garderober där! Jag har ju möblerat ultimat och som jag har haft det ska alla ha det här! Men så funkar det ju inte. Det är bara lilla hjärtat som inte riktigt fattar att snart är det inte jag som bor i den här fina lilla gula lägenheten utan de. Och snart bor jag och sambon i en annan lägenhet.

Det känns konstigt. Inte att vi ska bo i en annan lägenhet men att jag inte ska bo här. Det är lite känsla av ”vad har jag gjort?” Enbart vad gäller försäljningen av den här lägenheten förstås. Det andra ser jag fram emot. Börjar liksom tröttna på att bo i en visningslägenhet. Nu kan jag lika gärna packa ihop resten så att jag kan packa upp någon gång. Och få det mysigt igen. Men med mer ordning och lite mer space denna gång. Mer luft, mer ordning,  mer rymd.

I kväll blir firarmenyn:

Fördrink Gula änkan. Skål och hipp hipp.

Förrätt: rökta räkor med aioli

Varmrätt: Stekt laxfjäril, kokt färskpotatis och kall limesås.

Efterrätt: Trippel chokladglass.

Någon gång kan man väl få unna sig?

För mycket alkohol får det dock inte vara, för i morgon kl. 10 är det jympa i Kista. Gissar att jag kommer att shoppa bort lite pengar i gallerian sen… Men vad fan!

Nu ska jag sätta på potatisen. Sambon är på väg hem.

Klart!

Nu är budgivningen över och vi skriver kontrakt i morgon. *Puh*

Skönt att det är över, skönt att det är klart. Skönt att det ordnade sig och blev riktigt bra. Förvisso ska man inte ropa hej och så men det skulle väl vara fan om det sket sig nu.

Snart får vi ta och fira ordentligt! Skumpa skumpa skumpa!!!

Budgivaronsdag

Apropå att jag igår skrev att jag skulle berätta om att jag kände mig som en tant i måndags. Kom på att det inte var så himla kul egentligen. Mest tragiskt liksom. Att jag blir äldre och nu på riktigt är en sån där tant som tycker att hon är ung och hipp men som bara ser ut som precis vem som helst, och är precis ingen. Eller ser töntig ut. Så vi skippar det.

Jag har nu börjat läsa Eva-Marie Liffners Drömmaren och sorgen, och den är bra. Jag läste hennes Imago och den gav mig känslan av att läsa något riktigt riktigt bra, men som jag liksom aldrig fick riktigt grepp om. Jag fick inte ihop trådarna. Jag hajade helt enkelt inte. Denna bok har jag ju ännu inte kommit så långt i, så jag vet inte om jag kommer att förstå sammanhangen, men denna bok känns inte riktigt lika litterär som Imago. På gott och på ont. Men jag ser mycket fram emot min fortsatta läsning.

Annars så är budgivningen i full gång. De stackarna har budat på min lägenhet i snart tolv timmar och jag avundas dem verkligen inte. Jag tackar min lyckliga stjärna för att min egen budgivning var kort och smärtfri. På ett par timmar var den över. Och kanske just därför kändes det väldigt overkligt när jag plötsligt vann budgivningen och stod där med lägenhet. Nu är det någon annan som våndas.

Jag är ju som sagt ensam hemma. Sov med lampan tänd fram till klockan tre, inte för att jag är mörkrädd utan för att jag, om det är skumt i rummet, vaknar och ser saker. Är jag då ensam så är det ingen som stoppar mig, och då kan jag arbeta mig upp till rädsla som heter duga. I natt såg jag en liten råtta som sprang i bokhyllan och något annat oknytt, så då tände jag efter det. Förstår ni hur det är? Just nu är det väldigt mycket djur som springer i min bokhylla. Förra veckan frågade sambon vad jag egentligen trodde att jag såg. Kanske igelkottar svarade jag, för jag kände mig lite dum. Och jag var inte helt vaken för jag minns att jag sekunden innan tänkte att vad dum jag är, inte kan jag ha sett en igelkott i bokhyllan – jag städade ju ur bokhyllan inför visningen! Inte helt vaken, eller?

Ett par timmar nu till läggdags, och lampan får nog vara på.