Up! Down! Up! Down!

Nu har jag jympat i Bryssel! Jag mötte Blom på torget med jympakläderna på och skorna i handen. Fem minuters promenad bort hittade vi lokalen. In på en skola och ned i källaren. Där uppenbarade sig helt otroligt en alldeles lagom stor jympahall.

Vi kom 20 i och då var vi typ först. Sen kom det någon till och jag tänkte att det blir kanske inte så mycket mer än så här… Sen jäklar kom det folk! Det brukar tydligen vara runt 20 personer på det där lunchpasset men det kom 30! Och när vi väl fick igång musiken också så körde vi.

Varmt som tusan. Jag svettades floder och var mycket glad över att jag körde ett kortare lunchpass istället för hela vanliga passet. Jag hade nämligen dött.

Med språket gick det okej. Jag hojtade up och down och arms och allt vad det nu var. Det gick rätt bra och jag var glad att jag inte var tvungen att instruera på franska eller nederländska. På stretchen var det lite svårare, men då fick jag hjälp av en kille som kunde de engelska namnen på musklerna.

Många glada kommentarer efteråt och beröm. Och när kommer jag tillbaka? Det vill jag så klart göra. Snart snart snart!!!

2 kommentarer »

  1. Kristin Sa:

    Aj. Träningsvärk. Jag har visst muskler i både lår och mage som jag inte visste om. Aj.

  2. Susann Sa:

    Å va´kul det hade varit att jympa med!! Kan du inte ta deti Sverige åxå? Funkar när motionärerna är vana ditt pass o du vill ha variation// Hälsar S som körde spinn-pass på Piteå målet i vintras.


{ RSS för kommentarer på denna post} · { TrackBack URI }

Kommentera