Härmis

Knycker en lista via Ikapika eftersom jag inte orkar så mycket annat en dag som denna.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Skrivit en magisteruppsats. Varit i London, Bryssel och Thailand inom loppet av en månad.

Gav du några nyårslöften?

Jag fick nyårslöftet inför 2009 att umgås mer med Ikapika. Mycket mer kanske det inte har blivit men lite grann. Det var ett bra löfte som jag gärna fortsätter på i år.

Blev någon av dina vänner föräldrar i år?

Ja! Valpflickan fick en tjej och min bror och hans E fick en grabb.

Dog någon som stod dig nära?

Tack och lov nej.

Vilka länder besökte du i år?

I januari var sambon och jag till London, sen till Bryssel för att träffa Blom, och sist men inte minst en underbar vecka i Thailand med paps och stepmother i slutet av januari. Sen har jag åkt berg-och-dalbanor i Nederländerna med Blom och Stef. Allt var verkligen skitkul!

Är det något du saknat under 2009 som du vill ha 2010?

Kanske en liten viktminskning skulle sitta fint?

Är det någon dag som du alltid kommer att minnas?

Dagen då Blom, Stef och jag åkte till Walibi World i Nederländerna och åkte berg-och-dalbanor tills vi nästan kräktes var en riktig höjdardag och så unik att jag tror att jag kommer att minnas den länge.

Vad var din största framgång under året?

Tror nog jag kan säga att det är magisteruppsatsen. Har fortfarande en tinytiny detail kvar, dvs att skicka in den slutgiltiga versionen (som faktiskt är klar) till skolan och sen trycka den på något vettigt sätt och skicka till dem som jag intervjuade.

Största misstaget?

Att jag inte gjorde färdigt på en gång. Varför drar jag ut på petitesser och har ångest? Jättedumt.

Har du varit sjuk eller skadat dig?

Fick myggbett eller nåt liknande i Thailand som gick över i total överkänslighet på vägen hem. Höll på att bli galen helt seriöst. Stort tack till tjejen på apoteket som visste precis vad jag behövde. Ryggen däremot har blivit bättre än den varit på många år. Mirakel!

Bästa köpet?

Mina finfina väskor från HI-DI-HI! Särskilt den vita älskar jag.

Vad spenderade du mest pengar på?

Resor och mat.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Antydningar om potentiella möjligheter har verkligen gjort mig glad. Återstår att se om de kan bli verklighet också. Responsen på Boktoka.se har också gjort mig glad vid många tillfällen.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009?

Lady Gaga är årets artist om du frågar mig. Genial, unik och en vitamininjektion. Bad romance och Just dance. Say no more. Sen om de kommer att påminna mig om just 2009 är en annan sak.

Var du gladare eller mer ledsen under 2009?

Gladare helt klart. Det har varit ett bra år.

Vad önskar du att du gjort mer under 2009?

Sjungit och skrivit musik.

Vad önskar du att det funnits mindre av?

Skit i hörnen.

Hur tillbringade du julen 2009?

Först med sambons familj och sedan med min paps, Stepmother, bror med E och lille Z. Mysigt alltihop.

Blev du kär i år?

Ja faktiskt. Igen. :)

Favoritprogrammet på tv?

Jag tittar väldigt lite på tv men ska man titta på såpa ska man titta på SÅPA. Alltså A shot at love with Tila Tequila/the Ikki Twins. Jag gillar också släktforskarprogrammen och Babel men jag tittar alltför sällan ändå.

Bästa boken du läst i år?

Three bags full av Leonie Swann. Den bästa fårdeckare jag läst. Ja en av de bästa deckare jag läst generellt sett.

Något du önskade dig och fick?

En massa olika böcker önskade jag mig och fick.

Något du önskade dig och inte fick?

Ja.

Vad fick dig att må bra?

Träning och åter träning. Nästa år ska det bli ännu mer av den varan. Och lugn och ro med de närmaste förstås. Har blivit en riktig homie.

Vilken kändis var du mest sugen på?

Ursäkta? Är sällan så sugen på kändisar.

Vem saknade du?

Mina kusiner tycker jag är dumt långt borta. Allihopa faktiskt. Ja utom D då förstås som bor granne. Jag vill också umgås mer med mina föräldrar. Och syskon. Allihopa även där.

De bästa nya människorna du träffade?

Min andra läsecirkel är ett gäng fantastiska och fanatiska boknördar. Det känns skönt att ha hittat sina likar.

Planen för 2010?

Sjunga mer, skriva mer både musik och skön- och facklitterärt. Läsa mer. Träna mer. Gå ner i vikt. Typ så.

Vikten av choklad

Varje år  de senaste, ja säg, tio åren har jag antingen fått eller köpt mig en chokladkalender. De senaste åren har jag köpt en till sambon också för han sa alltid att han ingen behövde och sen satt han där med hundvalpsögon och jag hade en halv chokladkalender. Om ens det. Men det var inte det jag tänkte skriva om.

Jag köper mig alltså en chokladkalender i god tid till den första december. Sen den första december öppnar jag luckan som det står 1 på och äter den första biten. Så här långt brukar jag inte ha några problem. Inte heller brukar jag ha problem med lucka nummer 2, men redan vid 3 brukar det haka upp sig. Jag glömmer bort att öppna lucka nummer 3 den tredje december. Det kanske är mycket på jobbet eller jag leder ett jympapass och kommer hem sent. Jag glömmer antagligen bort lucka 4 den fjärde också. Och sen är det igång.

Det är väl inget att orda om, tänker du antagligen nu. Nej, säger jag, det skulle du ha alldeles rätt i, om det bara handlade om att äta äckliga små chokladbitar på rätt dag. Men det handlar om så mycket mer än så. Du kanske inte har ägnat det så mycket tanke med det är faktiskt en chokladkalender. Inte bara choklad utan även kalender. En kalender är till hjälp när det gäller att hålla reda på dagarna och när man glömmer att äta chokladen så märker man inte att dagarna går.

Och ganska nära december månads slut kommer en helg som oftast närmar sig med chockartad hastighet. Och nu kanske jag upprepar mig, men det är detta som chokladkalendern ska hjälpa till att avvärja. Den chockartade hastigheten alltså. Rätt nyttjad så får man hjälp av kalendern att inse att julen närmar sig. ”Jaha nummer 10, då är det 14 dagar kvar” kan man tänka. Dagen efter ”jaha nummer 11, då är det 13 dagar kvar” och så vidare. I den bästa av världar skulle jag alltså ha full koll på att julen närmar sig och i exakt vilken takt.

Istället är det så här: ”shit kolla! Jag har glömt chokladkalendern och har hela 6 bitar att äta ikapp idag. *mums mums* IIIiiHH!!! Är det redan den 10e?! Det var ju den fjärde igår!” Och sen igen ”nämen kolla, nu har jag glömt kalendern igen och nu har jag fem bitar att äta *mums mums* IIIIiiiH!!! 15e december!!!? REDAN!!!?”

Du förstår att det här är ett problem. Om jag bara kunde nyttja min chokladkalender rätt så skulle jag inte behöva ha julpanik. Och du förstår vad hjälpta de med julpanik skulle vara av att ha en chokladkalender. Och du förstår!!! – hur illa mitt liv i december skulle vara utan chokladkalender. Då skulle jag gå från 1 till 24 lika snabbt som man tar av plasten från en ask Alladin.

Nu ska jag bara försöka komma ihåg att äta en bit choklad varje dag. Det borde inte vara så svårt. Kanske ska jag sätta alarm på mobilen?

Läskiga typer

tycker jag att de perfekta människorna är, som säljer dyra krämer och fint smink hos Lancôme, Garnier eller vad de nu heter allihopa på lyxtorgen på Åhléns och NK. Deras hår ligger så blankt och fint, kinderna är släta av foundation och sminket diskret och samtidigt massor. Deras vita sjukhusrockar bär inte ett spår av spilld ögonskugga eller ketchup från lunchen. De gör mig kort sagt rädd.

Jag vågar inte ens gå i närheten av dem av rädsla för att de ska se min sorgliga uppenbarelse, mitt ostyriga hår, min obefintliga makeup, för att inte tala om min helt obehandlade hy. Än mindre vågar jag närma mig diskarna för att se vad det är för skatter som gömmer sig där. För att inte tala om att prata med någon av dem, fråga något och kanske handla. Herregud det finns bara inte!

Tacka vet jag självplocket med Isadora och brudarna. Där jag kan mötas av en vanlig tant med blå ögonskugga som vänligt, varmt och skickligt hjälper mig att välja rätt färg på foundation och hitta en ny mörkbrun ögonskugga när den jag gillar har slutat tillverkas.

Snälla bli aldrig perfekt! Var en tant med blå ögonskugga istället. Okej?

Äntligen synsk!

Eller kanske bara dum.

Tänkte: Gör inte så där! Du kommer att välta ut kaffekoppen då.

Gjorde så där ändå och välte ut kaffekoppen.

Innebär det att jag är synsk, eller bara väldigt dum?

Blå skor

Människor med blå skor får mig uppenbarligen ofrånkomligen att tänka två saker:

1. Hen har glömt skoskydden på!

2. (när jag upptäcker att det är skorna och inte skoskydden som är blå) Hur tänker man när man köper blå skor? Alla kommer ju tro att hen har glömt skoskydden på!

Så hur tänker de?

Eller är det en försåtlig provokation?

Smått/gott

  • Blev så glad förra veckan när jag läste DNs halloweenspecial. En hel sida fanns med läskiga saker och Per Morberg var en av dem. Äntligen! utropar jag. Äntligen någon som håller med mig om att den mannen är obeskrivligt läskig. Jag kan nästan inte titta på bilder av honom, så illa är det. Hittills har alla sagt att jag är knäpp, att han till och med är lite snygg, men nu vet jag att jag inte är ensam. Kanske finns det till och med ett namn på det hela? Morbefobi?
  • Härmed invigs operation mys. Jag brukar vara ganska bra på mys annars men detta mörker kräver faktiskt en särskild insats. Jag började storstilat med varm choklad med kanelsmak som bästaste kollegan och vän K tagit hem från Tyskland. Den satt fint i novemberblåsten kan jag säga. Gott också. Tack!
  • Ryggen då? undrar kanske någon. Tack det är väldigt bra! Ska på mitt förhoppningsvis sista besök hos kiropraktor Sovin i morgon. Hans ordinerade stretchövning har gjort underverk tror jag visst. Jag är i alla fall mycket mindre stel. Knappt ens på morgnarna längre. Ett mirakel har skett! Jag tror nästan det tarvar en present till Sovin i morgon. Vad ger man en man som knäcker ryggar och gillar att åka skoter?
  • Till helgen är det hälsomässa i Älvsjö. Är man ändå intresserad och ändå ska dit så kan man kolla på sambon och mig som i gott sällskap (och som förhoppningsvis står framför och skymmer åtminstone mig) visar på Friskis utbud. Detta görs fredag kl. 16, lördag kl. 12 och söndag kl. 16. Varmt välkomna. Om ni missar detta så kan sambon och jag göra hembesök och visa, dock ej i ledarkläder. Särskilt spännande kan då yogan och core bosun bli. Tycker vi.

Å de va alt. som nån sa.

Ett undantag

Är näst intill allergisk mot litterära enkäter av olika slag och har bojkottat dem nästan totalt på boktoka. Men nu fick jag se en som faktiskt var lite rolig. Jag vägrar på boktoka men hey! jag har ju en blogg till.

Låt bli att läs om du blir irro, men jag fick bara sån lust att göra den. Och om du tycker det var kul – gört själv!

Besvara frågorna genom att använda titlar från böckerna i din bokhylla.

Är du man eller kvinna?
Kalla mig prinsessa
 
Beskriv dig själv
Rövarbruden
 
Hur mår du?
Allt är bara bra, tack
 
Beskriv stället du bor på
Mina drömmars stad
 
Vart skulle du vilja resa?
En plats i solen
 
Beskriv din bästa vän
Kvinna i grönt
 
Vilken är din favoritfärg?
Svart som natten
 
Hurdant väder är det just nu?
En vacker dag…
 
Vilken är din favoritårstid?
Nattens årstid
 
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta?
Människor det varit synd om
 
Vad betyder livet för dig?
En smula dröm, en smula kärlek
 
Hurdant är ditt parförhållande?
En långvarig förlovning
 
Vad är du rädd för?
Vålnader
 
Dagens aforism
Himlen är en plats på jorden
 
Vilket råd skulle du vilja ge?
Tillsammans är man mindre ensam
 
Hur skulle du vilja dö?
När ingen ser
 
Ditt motto
Vendetta

Dagens…

livstecken: Jag. Hej! Här är jag. Jag lever….

middag: rotsakssoppa med thaitouch, efterföljt av pannkakor med hemmakokad svartvinbärssylt.

känsla: glädje, nästan ren glädje. Jag har sjungit spontant och utan att tänka mig för. Det gör jag bara när jag är riktigt glad.

tråkigaste: min kiropraktor Lars humor. Den är nästan lika tråkig som min och sambons.

alkoholintag: två glas halvtorrt vitt. 90-talsdricka må jag säga.

alkoholplanering: beställde tre flaskor av Blossas glögg 09. Det var innan jag fick veta av sambon att Systembolagets personal tyckt den vara så ogod att de inte tog in den i sortimentet. Okej… Återstår att se.

ryggstatus: bättre än någon av de föregående trettio dagarna. Nästan rak, nästan smärtfri. I morgon blir det jympa av.

kafkaliknande…: skulle hämta mitt DHL-paket från bokmässan vilket ska ske på Hagis spel och leksaker (jaja på ett ungefär). Där finns en lång disk och jag ser en kille, före mig i kö står en person så jag väntar snällt på min tur. När det är min tur sträcker jag fram min mobil för att visa DHL-numret.

 - Vad är det där? säger han. Är det ett posten?

 - Ja, säger jag.

 - Då ska du gå dit bort, säger han och pekar mot andra änden av den sju meter långa disken. Där är posten.

Jaha, tänker jag och får tillbaka min mobil och knatar över till andra änden av disken. Och han knatar över. När vi kommit till postdelen sträcker han fram handen efter mobilen igen och säger

 - Jag behöver din mobil och id-kort.

Sen försvinner han i typ en timme (ja, jag överdriver) med mobil och id och kommer sen tillbaka med mitt paket.

Men så lustigt bara. Kunde han inte behållt min mobil från början och sagt att följ med över hit bort så ska jag kolla efter ditt paket. Nej istället hänvisar han till en annan plats och liksom till en annan person som visar sig vara han själv.

Det får mig oundvikligen att tänka på kafkaliknande (monthy python säger sambon) situationer där man bli hänvisad runt till olika kassor och det är samma otjänstvilliga person överallt.

Tillbaka till Hagis. Han räcker fram mitt paket och säger:

- Det är tungt.

Då kan jag inte låta bli. Utan måste bara få ge lite förvirring tillbaka och säger helt sanningsenligt:

- Jag vet. Jag packade det själv.

Så det så. Där fick han så han teg.

Wallibi!!! Yeah.

Vi var alltså tre vuxna som tog ledigt från jobbet för att åka bergochdalbanor en vardag efter att skolorna hade börjat för terminen. Allt för att slippa trängsel och hinna åka så mycket som möjligt. Det var ett genidrag och något som vi absolut tänker göra om.

Jag och Stefan åkte 15 gånger och Kristin 13. Hon vilade fossingarna en stund och vi körde två vändor på raken eftersom det inte var någon kö.

Banorna var fantastiska. Särskilt Goliath, El Condor och Sherwood Forest. Goliath är en traditionell bana men med en riktigt hög första stegring med efterföljande stup. Se videon…

El Condor är en hängvariant med rollar, loopar och allsköns överraskningar. Inte en enda sekund till mental återhämtning. Det var också den första vi åkte och vi var helt oförberedda och efteråt nästan i chock. Super!

Sherwood Forest är en fantastisk träbana. Pure pleasure. Loveina likes!

Om du inte sett på facebook redan så har du mig och Stefan här:

Här har någon annan filmat ett annat åk, men det ger en bättre bild av själva banan:

Instruktionen får ris

Skulle koka ris för att matcha de kvarlämnade fiskpinnarna och därmed skapa en matlåda till morgondagens lunch, och fann att jag eller sambon köpt en ny sort denna gång. Spännande tänkte jag! ”Imperial Taste” stod det på paketet följt av ”Thai hom mali rice”. Påklistrad lapp på nederländska därunder ”De Rijst van de jasmijn” vilket inte var så svårt att översätta. På det hela taget lovade det gott.

Plockar fram kastrull och decilitermått och vänder på påsen för att läsa kokinstruktionerna. Finner denna instruktion och endast denna:

1. Put 1 cup of ”Imperial Taste” Jasmin Rice in rice cooker.

2. Add 1 1/3 cup of water. Turn the power on and wait.

3. When rice is cooked, let rice simmer for minimum 15-20 minutes. During setting time, no cover opening as rice need steam to set for perfect rice.

Hur jag än letade hittade jag inte riskokaren hemma. Om det någonsin funnits någon. Så nu är det experimentdags i köket. Hur mycket okokt ris är en portion? Hur mycket vatten behövs till denna mängd? Hur länge ska det koka? Detta är frågor som jag nu ska försöka ta reda på svaret på.

Men visst är det fascinerande med skilda världar? Riset är uppenbarligen tillverkat för en värld där riskokare är norm. Här kokar de flesta sitt ris i kastrull. Eller hur gör du?

« Äldre inlägg